Finns det en koppling mellan depression och klimakteriet?
Klimakteriet är en fas i kvinnans liv som är märkt av oegentligheter. Oscillationer i sömn, blodcirkulation, sexdrivning och metabolism kan förväntas. Symtom som sömnlöshet, heta blinkar, vaginaltorrhet och viktökning är dock inte de enda som ska se efter.
En förändring som blir mindre uppmärksamhet är en psykologisk hälsa: depression. Ändå är det mycket vanligt. I själva verket är menopausala kvinnor tre gånger mer benägna att diagnostiseras med depression än den allmänna befolkningen. Det här är också livstiden när en kvinna är mest sannolikt att begå självmord [källa: Jones]. Och hon behöver inte ens ha en personlig historia av depression för att vara sårbar för det under klimakteriet [källa: Boyles].
Depression i klimakteriet orsakas sannolikt av att hormonnivåerna ändras. Både en minskning av östrogen och en ökning av testosteron - vilket vanligtvis kallas det manliga könshormonet, men även förekommer hos kvinnor på lägre nivåer - kan öka kvinnans depression. (Även om ökad testosteron kan öka risken för depression hos kvinnor som går igenom klimakteriet, sänks det testosteron som kan leda till depression hos män som går igenom en motsvarande förändring i livet) [källa: Jones].
Man tror att dessa snabba fluktuationer - särskilt i viktiga könshormoner - påverkar neurotransmittorer i hjärnan [källa: Cleveland Clinic]. Felaktiga neurotransmittorer är vilka många av dagens medicinska forskare som tror orsaka depression.
Eftersom hormonella fluktuationer är högst under perimenopause (den tid då en kvinnas kropp övergår till menopausala fasen), det är då depressionen sannolikt kommer att bakse sitt fula huvud. Ett plötsligt hormonförskjutning - som en hysterektomi där äggstockarna avlägsnas - kan också utgöra ett psykiskt hot.
Det finns andra faktorer som kan öka en menopausal kvinna risk för depression. Ett stört sömnschema, vilket är vanligt under klimakteriet, kan öka mottagligheten. En historia av känslighet för hormonella förändringar - såsom svår PMS - ökar risken. Rökning verkar också sätta en kvinna i större fara att utveckla klimakteriet. Och läkare har märkt att kvinnor med ett större antal fysiska menopausala symptom är mer benägna att uppleva depression.
Läs mer om menopausal depression på nästa sida.
Erkännande och behandling av menopausalt depression
När det finns så många förändringar som händer i din kropp, är det svårt att föreställa sig ett annat symptom att hantera. Lyckligtvis är depression vanligen ganska lätt att identifiera och det finns många alternativ för behandling. När det uppstår ihop med klimakteriet, skiljer det sig inte mycket från andra inkarnationer av psykisk ohälsa.
Så med det sagt, rekommenderar Mayo Clinic att du ser ut för följande symtom:
- Sorg
- Irritabilitet
- Förlust av glädje eller nöje
- Minskad sexkörning
- Sova för mycket eller för lite
- Förändringar i aptit
- Trötthet och trötthet
- Kronisk smärta utan uppenbar orsak
- Känslor av värdelöshet
- Ofta gråtande
- Tankar om död eller självmord
Självklart kan förändringar i aptit, sömn och sexdrift också vara symptom på klimakteriet. Medan sådana indikatorer inte bör ignoreras, bör de särskilt uppmärksammas av en läkare om du också upplever några av de humör-orienterade symptomen på depression, som förlust av nöje eller överdriven gråt.
Om du diagnostiserats med depression finns ett antal behandlingsalternativ tillgängliga. Till att börja med kan korrigering av hormonella obalanser med hormonbehandling hjälpa till att lindra din depression. Det kan åtminstone hjälpa till med andra symtom, som sömnbrist, som kan bidra till din depression.
Utöver detta bör traditionella depression behandlingar vara effektiva. Dessa kan inkludera selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), vilka är receptbelagda läkemedel som riktar sig mot neurotransmittorer i hjärnan; diet och fitness förändringar; och psykoterapi.
Om din depression leder dig till självmordstankar, ring en mentalvårdspersonal omedelbart för att få hjälp.
Läs mer om depression och kvinnors hälsa på nästa sida.
Definiera klimakteriet
Klimakteriet anses vara officiellt börja 12 månader efter din sista menstruationsperiod [källa: Mayo Clinic].
FAQ - 💬
❓ Kan klimakteriet ge depression?
👉 Om du är nedstämd och orkeslös under en längre tid kallas det för en depression. Under klimakteriet är risken för depression större än annars. Trötthet, hopplöshetskänslor och ledsenhet är tecken på depression.
❓ Kan östrogen hjälpa mot depression?
👉 Man vet ännu inte om östrogen har en antidepressiv effekt i sig, men det kan troligen förstärka effekten av antidepressiv behandling. Studier har också visat att östrogen kan förbättra minnesfunktion och balans.
❓ Kan man få ångest i klimakteriet?
👉 Förändrade östrogen- och progesteronnivåer påverkar de hormoner som reglerar kroppstemperaturen, vilket kan göra att du kan svettas intensivt under natten. Sömnproblem drabbar många och kan dels på både svettningar och vallningar, och psykiska besvär som ångest och oro.
❓ Vad är första tecknet på klimakteriet?
👉 Mensen slutar – menopaus Ett av de första tecknen på att klimakteriet har börjat är att mensen blir oregelbunden. Till en början kommer mensen oftare, för att därefter komma mer sällan. Det kan ibland gå tre till fyra månader mellan blödningarna. Blödningen kan också bli rikligare och pågå längre.
❓ När är man i Förklimakteriet?
👉 Förklimakteriet börjar i genomsnitt vid 47,5 års ålder, men det varierar beroende på etnicitet, genetiska förutsättningar och livsstilsfaktorer. Förklimakteriet varar i genomsnitt i fyra år och avslutas när du får din sista menstruation.
❓ Vad händer i hjärnan vid klimakteriet?
👉 Kognitiv försämring i klimakteriet Någon gång under den minst sju år långa övergångsåldern upplever 60 procent av alla kvinnor en kognitiv försämring: plötslig förvirring, koncentrationssvårigheter och glömska. Det är inte konstigt. Det krävs energi för att skapa kopplingar i hjärnan.
❓ Hur vet man om man har hormonell obalans?
👉 Symtomen kan se olika ut, men dåligt humör, sömnproblem och nedstämdhet kan vara några tecken på att allt inte står rätt till. – Vid en hormonell obalans så ändras mensen, man börjar blöda mer eller mindre, eller vid färre tillfällen. Låg nivå av hormonet progesteron gör att du kan ha svårt att sova.
❓ Hur vet man om man har brist på östrogen?
👉 Har du östrogenbrist så kommer du känna dig torr. Inte bara där nere, utan överlag. Du blir lättare irriterad, får lättare infektioner (även urinvägsinfektion), sprickor och smärtor i underlivet, blir svårare kåt, får mindre mens eller blir av med den helt, och problem med din fertilitet.
❓ Vad år skillnad på Förklimakteriet och klimakteriet?
👉 Allteftersom äggstockarnas hormonproduktion minskar genomgår många kvinnor en fas som heter förklimakteriet innan de kommer in i klimakteriet. En del kvinnor glider bara igenom förklimakteriet utan särskilt många symptom, medan andra upplever alla möjliga slags känslomässiga och fysiska besvär.
❓ Hur återställer man hormonbalansen?
👉 Hur kan man få bättre hormonbalans?
- Ät rätt. Hormonbalansen i kroppen påverkas i hög grad av vad du äter. ...
- Undvik förhöjd inflammation. ...
- Håll koll på ditt blodsocker. ...
- Rör på dig tillräckligt. ...
- Ta hand om tarmen. ...
- Hantera din stress. ...
- Få tillräckligt med sömn.
❓ Kan östrogenbrist ge ångest?
👉 I klimakteriet sjunker i stället nivåerna av östrogen och därmed också nivåerna av noradrenalin och dopamin, vilket kan få till följd att många kvinnor känner sig gråtmilda och allmänt omotiverade. Även produktionen av serotonin minskar, och kan ge upphov till oro, ångest och insomningssvårigheter.
För Att Skriva En Artikel Som Används Material https://sv.wikipedia.org/